Vid studiebesöket, den 13 april, fick vi en duktig och trevlig guide som gick med oss och berättade.
Vi såg en utställning som heter "När Sverige blev modernt". Den skildrar tiden mellan 1930-1980. Utställningen handlar om de stora frågorna inom ekonomi och politik och är uppbyggd så att den visar de olika bruksföremål som funnits under dessa år.
Igenkänningsfaktorn var stor, eftersom alla som var med, har vuxit upp under den här tiden. Det var roligt att se bl.a. en Saab 93.

Det fanns även stora foton av de personer inom fackföreningsrörelsen, politiken, ekonomin och företagen som var aktuella och som gjorde stora insatser för samhället.
T.ex. Alva Myrdahl som drev frågorna om kommunal barnomsorg för att kvinnorna skulle komma ut i arbetslivet.
Elise Ottesen-Jensen som startade Riksförbundet för sexuell upplysning år 1939. Två starka kvinnor som gjort mycket för kvinnorna.
Även betydande män, t.ex. Kjell-Olof Feldt och Curt Nicolin och många, många fler duktiga kvinnor och män.

Under besöket åt vi lunch tillsammans på museet.
Studibesöket på Arbetets museum kan verkligen rekommenderas.

Luna Kulturhus har under våren genomfört ett antal föredrag och aktiviteter om idrottsprofiler och föreningar.
SSff bidrog till denna serie med att kontakta
Kenth Eldebrink för ett föredrag om sin karriär
och för att SSff ville göra en forskning om hans idrottande släkts bakgrund.

Måndagen den 4 april berättade han om sitt deltagande i flera världsmästerskap bland spjutkastare i världen.
I de olympiska spelen i Los Angeles 1984 gick det så bra att han fick ta med sig en bronsmedalj hem till Södertälje.
Ett av Kenths absolut största minnen var när han kastade längre än de finländska kastarna i Finnkampen 1983 och 1984.
Kenth har innehaft det svenska rekordet med 91,84 meter.

SSffs ordförande Kristina Ringel, hade åtagit sig forskningen på
Kenths anor och fann intressanta kopplingar till andra kända
idrottsprofiler.
Kristina fann också att Kenths mormors farfars morfar, Gustaf Matsson Strålberg, var en känd kist- och skåpmålare som målade i allmogestil. Han ingick i en grupp av konstmålare i Norrbotten.

Idag den 6 april, lyssnade vi på när Ulf Berggren informerade om rättsväsendets uppbyggnad i Sverige på 1600-, 1700- och 1800-talet.

Han informerade bland mycket annat om brottmål och tvister, saköreslängdens betydelse, signalement på straffade, vinter-, sommar- och höstting, urtima ting, förvisning till Ingermansland, lagfartsprotokoll och förmyndarskapsprotokoll, ämbetslådan, hammarting, bergs- och gruvting.

Han informerade även om var de olika domböckerna finns arkiverade och i vilken ordning man kan söka sina anor i dessa böcker.
Ulf berättade på ett intressant sätt också om brott och straff gällande anor i sin egen släkt.