Martin Teern besökte föreningen och föreläste måndagen den 8 april om
Kartor i släktforskningens tjänst
En lärorik och intressant resa genom Sveriges historia och kartorna som förändras
med åren. På de riktigt gamla kartorna finns namngivna torp och åkerlappar som
ägts av våra förfäder. Ägorna har med åren delats upp genom arv. Det är viktigt
att ha rätt ålder på kartan för att få en uppfattning i en viss tid om ägarförhållanden.
Gustaf II Adolf fick med hjälp av Bure möjligheten att beskatta markägare med
hjälp av kartor.
Fastigheternas utseende och storlek har genomgått många förändringar genom tiderna. Storskifte åren 1750-1827, Laga skifte åren 1828-1900, Delning av samfälligheter åren 1900-1974.
En av alla kartor som släktforskaren har stor användning av är den Ekonomiska kartan, 1935-1978, vilken utgör ett unikt tidsdokument som speglar både ekonomiska och kulturella företeelser. Den är så detaljerad att stigar finns med.
Storskifteskartor från 1700-talet och lantmäteriakter är dokument med mycket information om fastighetsägarna.
Alla olika kartor som finns att tillgå genom Lantmäteriet och Metri är värdefulla källor att hämta uppgifter ur. Lantmäteriets forskningsarkiv består av drygt en halv miljon kartor, varav de äldsta ritades på 1600-talet.
Martin informerade också om kartanvändning i registreringsprogrammet Disgen och att Disgen kan kompletteras med Sverigekartan i skala 1:1000000 från DIS hemsida.
De intresserade åhörarna lyssnade och såg när Martin visade hur importerade kartor till Disgen, från 1700-talet, som läggs ovanpå Sverigekartan visade anornas gårdar med ägorna runt omkring eller spridda genom delning och arv.
Det känns spännande att komma nära anornas hem, som går att se på kartan.
Martin gav oss, genom sin kunnighet och sitt medryckande framförande, en mäktig upplevelse som gett oss mersmak.