Igår den 19 februari 2022 föreläste författaren och släktforskaren Ulf Berggren för oss om
Bouppteckningar
Arvsordningen var annorlunda förr i tiden. En äkta hälft ärvde oftast inte den döde. Det var barnen som ärvde. Sönerna dubbelt så mycket som döttrarna. Fanns inga barn ärvde den dödes släktingar.
Hustrun ”fick ut” sin morgongåva som tjänade som en slags pensionsförsäkring.
Ur arvsfördelningen gick en åttondedel till de fattiga i socknen.
Det förekom sparsamt avtal mellan makar där arvsfördelningen gjordes upp.
Bouppteckningar kan återfinnas på flera olika ställen. De mest kända Riksarkivet/Digitala forskarsalen och Arkiv Digital har digitaliserade bouppteckningsregister.
Scannade register finns hos Riksarkivet av de bouppteckningar som sändes till domstolsarkiven.
Ulf rekommenderar alla att läsa bouppteckningarna genom att uttrycka: ”Det är obligatoriskt”.
Du kan inte bara hitta släktingar som kanske inte varit kända för dig utan även syskon som du tappat bort men som omnämns i bouppteckningen.
Har du tur kan du hitta adresser även till emigranter som familjen hade kontakt med och som nu ärver.
Ulf berättade om turerna kring oäkta barn och arvsrättigheter när modern ”antog barnet som sitt” inför prästen.
Bouppteckningen är en handling som släktforskaren har stor användning för. Har man lyckan kanske den fina silverskålen som gått i arv kan spåras till den som ägde den på 1500-1600-talet …
En intressant och matnyttig föreläsning!
