Nyheter på Lantmäteriet och Historiska kartor

Igår den 22 mars 2022 föreläste Lena Norberg för oss om

Nyheter på Lantmäteriet och Historiska kartor

Föreläsningen började med de tre stora Skiftesreformerna.

Imponerande att lantmätarna redan på 1700-talet kunde mäta ut stora områden med så exakt precision.
Om man gör samma mätning idag kan man konstatera att differensen bara blev cirka 1 dm, mot dagens mätmetod med GPS.
Lantmätaren, som var en allkonstnär, hade bl.a. kunskaper om vilken mark som kunde bytas vid skiftet så att markområdena som skiftades mellan ägarna hade lika avkastningsvärde.

Lena förklarade bl.a. vad alla olika streck och siffror på kartorna hade för betydelse. Siffrorna på en fastighet anger huvudfastigheten och styckningarna vid t.ex. arv.
Det finns akter på upp till 16 sidor knutna till varje förrättning, digitalt, att söka i på Lantmäteriets hemsida.

Lena visade också sökmöjligheterna på Lantmäteriets hemsida som genomgått en fantastisk uppdatering sedan Lena var hos SSff i september 2019.

Lena släppte en cliffhanger …
På Lantmäteriets hemsida kommer inom en snar framtid ytterligare material att bli sökbart, som vi släktforskare har stor glädje av.

Tack Lena, välkommen tillbaka!

Bouppteckningar

Igår den 19 februari 2022 föreläste författaren och släktforskaren Ulf Berggren för oss om

Bouppteckningar

Arvsordningen var annorlunda förr i tiden. En äkta hälft ärvde oftast inte den döde. Det var barnen som ärvde. Sönerna dubbelt så mycket som döttrarna. Fanns inga barn ärvde den dödes släktingar.
Hustrun ”fick ut” sin morgongåva som tjänade som en slags pensionsförsäkring.
Ur arvsfördelningen gick en åttondedel till de fattiga i socknen.
Det förekom sparsamt avtal mellan makar där arvsfördelningen gjordes upp.

Bouppteckningar kan återfinnas på flera olika ställen. De mest kända Riksarkivet/Digitala forskarsalen och Arkiv Digital har digitaliserade bouppteckningsregister.
Scannade register finns hos Riksarkivet av de bouppteckningar som sändes till domstolsarkiven.

Ulf rekommenderar alla att läsa bouppteckningarna genom att uttrycka: ”Det är obligatoriskt”.
Du kan inte bara hitta släktingar som kanske inte varit kända för dig utan även syskon som du tappat bort men som omnämns i bouppteckningen.
Har du tur kan du hitta adresser även till emigranter som familjen hade kontakt med och som nu ärver.

Ulf berättade om turerna kring oäkta barn och arvsrättigheter när modern ”antog barnet som sitt” inför prästen.

Bouppteckningen är en handling som släktforskaren har stor användning för. Har man lyckan kanske den fina silverskålen som gått i arv kan spåras till den som ägde den på 1500-1600-talet …

En intressant och matnyttig föreläsning!